Reflektion 1Jag blev lite bestört när jag hade läst och funderat över kap. 2. Dom tog upp att Jordell(1987), Lacey(1977) samt Lanner&Little(1986) skrivit i sina böcker om hur lärarstudenter ser på utbildningen kontra verkligheten. Eleverna får en praxischock när de inser att det de lärt sig, inte är relevant till verkligheten. Man måste göra sig av med ambitioner och mål man satt upp under utbildningen, de didaktiska kunskaper man som lärare borde bete sig, kommer i motsättning, till hur man faktiskt beter sig. Efter detta som hänt oss "första" termins elever ang. VFU platser i år, skrämmer det mig. Skolledningen drar ner på personal, vilket resulterar i att den kvarstående får prioritera eleverna(givetvis),och hinner inte med oss. Men att vi skulle komma kan ju inte varit någon skräll!! Eller??
Då menar jag bara att om dom för drygt 20-30 år sedan fick en chock i verkligheten, vad ska vi då inte få!!?? Nä, vi måste få skolledning, kommun, regering, riksdag att vakna. Barn/ ungdomar är viktiga, dom behöver engagerade, nöjda lärare som känner att dom hinner med eleverna och deras ambitioner att nå sina mål. Eller??? Till våren kommer vi få kanon VFU platser, det löser säkert Gert-Inge...............................?